tisdag 5 mars 2013

Annons

Dagarna sniglar sig fram. Sakta men säkert betar jag av göralistan med hjälp av bla syrrorna. Saker som jag inte har någon lust att göra och önskar att jag kunde strunta i. Det är så otroligt smärtsamt och ändå är det bara början.
Barnen har börjat skolan igen och jag är så stolt över dem. De har det inte lätt och det är modigt av dem att möta alla klasskompisar och lärare igen. Joe var även på sin första hockeyträning igår och det var extra tufft.
Kram Monne

Behöver ni hjälp med boende, hämtning mm inför begravningen, hör av er till mig så ordnar jag/vi det.





För er som ska komma på minnesstunden, ring Fonus. Där får ni uppge om ni har någon specialkost.
För avskedscermonin har närmaste familjen köpt var sin ros. Övriga som vill ha en ros eller dylikt får införskaffa det på egen hand.

4 kommentarer:

  1. Kära Monica! Jag önskar så att ni inte behövde vara med om detta. Men ibland kan man inte ändra på saker ting. Bara ta en timme, en dag, en vecka i taget. Så plötsligt börjar små små stunder av glädje smyga sig in. Det där målet man gjorde på träningen, den varma kramen från vännen etc etc. Så småningom blir de stunderna fler och fler. Sorgen finns kvar men avbryts av längre och längre glada stunder. Skickar dig och dina kära den allra allra varmaste kramen. Du är inte ensam. //Ina

    SvaraRadera
  2. Hej..
    Ja vad skiver man, att se en dödsannons på lillebror känns så främmande och overkligt.
    Jag kan inte fatta att detta har hänt.
    På väg till fotbollsträning i söndags tog jag fram tel och skulle ringa Mika...

    Skönt ändå att barnen orkat till skolan och att Joe tagit sig till en hockeyträning, jag hoppas verkligen att han fortsätter att spela.
    Jag förstår att han kan tappa lusten till hockey, det måste kännas så tomt utan Mikas röst i båset.

    Vi kommer ner till stugan imorgon onsdag, så vi ses snart.
    Ni är välkomna på middag och ett bastubad om ni vill det.

    Många-många kramar Peter/Lenita


    SvaraRadera
  3. Kära Monica,
    Vilka sorgliga sorgliga nyheter! Det gör mig jätteledsen att er tuffa kamp skulle sluta så här.
    Jag förlorade själv en familjemedlem för mindre än ett år sedan, och kan ana delar av vad ni går igenom. Ni har mycket att stå i och förbereda just nu, men skulle du vilja "prata" mer privat senare så är min mail ak@handberg.se. Jag finns också på facebook. Annars märker jag att du har många vänner och släktingar omkring dig som stöttar.
    Ta en dag i taget, så kommer ni igenom det här! Micke kommer alltid att finnas med er!
    Jag tänker på dig!
    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  4. Vad fint ni skrivit ovan, så personligt och med värme. Min tanke har hela tiden varit att delta vid begravningen. Men jag har tyvärr ej möjlighet att vara med. Jag kommer ändå att ha er och Mikael i mina tankar under dagen imorgon.

    SvaraRadera