Helgen tillbringades i Narvik där vi blev rånade så fort man behövde köpa något. Dessutom blev vi rånade på poängen då vi förlorade lördagskvällens match med 1-2 trots 48-12 i skott.
Narviks ishall är en nybyggd historia med inredning i plåt och metall. Vi såg en del av matchen när Narviks A-lag mötte, och vann mot, gamla storlaget Manglerud Star, ledda av Mats Waltin. Ljudnivån var brutal. Publiken skrek dessutom till allt; icing-VRÅÅÅL, skott i sargen-VRÅÅÅÅL. Ganska roligt faktiskt.
På söndagen tog gossarna i och laddade iväg 62 skott på deras mål och nu fick vi utdelning och vinst med 7-0.
Prover i måndags visade på en ganska sen Vidaza-reaktion. Vita nere på 1,8 och trombocyterna endast på 12, det gäller att hålla sig från att blöda nu.
Jag gjorde även ett ultraljud på hjärtat eftersom röntgen i våras visade på "tillväxt" kring hjärtklaffarna. Nu syntes ingenting av det och det verkar ju som att Vidaza gör det som är tänkt. Hålla tillbaka om än inte bota.
Armen är jobbig nu, kompletterar med, mer och mer, alvedon och liknande för att få bort smärtan. Vi har återupptagit idén med att stråla området i skuldran där det troligen finns leukemimassa som trycker på nervcentrat.
/Mika
Hej Mikael! Jag får en känsla av att du lyckas fokusera på annat än sjukdomen: den finns där, den suger, men samtidigt ligger engagemanget på barnens matcher, golf och annat. Härligt!
SvaraRaderaKram till dig och Monica från Ina och tjejerna i Kungsbacka!