Inatt halv två slog MIKA upp sina vackra blå. Jag och Karin skulle skifta plats vid tvåtiden. Förvånat såg jag hur blodtrycket steg samtidigt som han blinkade med ögonen. Vi hade kontakt och äntligen såg nattsyrrorna detsamma. De var också förvånade över händelsen. Jag är nu kl 4 på väg till hotellet för att sova. Mika var fortfarande vaken när jag gick. Han sa att han hade ont i huvudet och syrran gav honom smärtstillande. Hans blodtryck var högt och tyvärr som syrran sa var hon tvungen att ge honom lugnande igen. -Jag har ingen lust att droga ner honom igen när ni äntligen fått kontakt.
Vågar jag tro på en bestående förbättring? Jag önskar att barnen hinner träffa honom i detta tillstånd.
Kram Monne
Vilken fantastisk nyhet! Vi håller alla tummar att detta var en förändring i rätt riktning. Hoppas även på fortsatt kontakt när barnen vaknar. Tusen tack Monica för att du håller oss uppdaterade om läget, t o m mitt i natten. Vi är många som vakar tillsammans med er!
SvaraRaderaStora styrkekramar Åsa och familjen
Vilken lycka du måste ha känt, när han öppnade ögonen och fick kontakt. Hoppas barnen också får det. Hoppas, hoppas det är ett tecken på en förbättring.
SvaraRaderaDet är så starkt av dig att orka skriva här på bloggen, vi är många som tänker på er.
Ann-sofi
Äntligen!! Det måste ha varit ett magiskt ögonblick. Hoppas att du har fått sova ordentligt. kram Ina
SvaraRaderaVilken oerhörd tur att jourläkaren gav adrenalin!!! Krama Mika från oss, vilken fighter. Vad underbart att ni fick kontakt!!!
SvaraRadera/Sanne
Skönt att läsa detta nu på morgonen!, yes!!!, måste vara skönt att få kontakt!, hoppas det är bestående!, kramar från Pålle o Kricko!
SvaraRaderaÅh Micke, han är en sån kämpe!! <3 Jag skriver här för jag vill inte väcka er med sms. Vi håller just nu på att tvätta ett gäng av era kläder. Kommer med nya, rena under dagen till er.
SvaraRaderaMassa kramar!
Oj-oj.. Ja vad säger man???
SvaraRaderaDet är som Calle sa igår, -finns det inte chans till ett mirakel..
Självklart finns mirakel, men chansen är så väldigt liten, jag vet inte om det var åt Tore jag sa -om man lägger 1000 kulor i en skål, så får man chansen att ta en..
Snälla-snälla Mika, fortsätt kampen, små-små framsteg ger enorma mängder av hopp..
Sen hoppas jag verkligen att Monne och mor får ordenligt med sömn, jag blir lite orolig för er.
//Peter
En liten strimma hopp! Tänker på er!
SvaraRaderaVisst finns mirakel, hoppas det fortsätter.
SvaraRaderaTänker på er, stora kämpar!
Kram Anna & Jögge
Tänker på er! Kramar, Magnus & Ulrika
SvaraRaderaTusen kramar, till Er i denna stund!
SvaraRaderaPatrik & Grete
Hoppas och tror!!! Kramar
SvaraRaderaLinda Brunnström
En positiv händelse i en svårsituation. Jag är övertygad om att alla era gemensamma beslut gagnar Mikke och att er kraft finns där.
SvaraRaderaJag tänker mycket på er alla o framförallt Mikke.
Hälsningar från Söderhamn !