lördag 2 april 2011

Ingen middag idag...

...för Mika efter att vomering gjort sitt för aptiten. Nu börjas det och det är bra enligt syster Klas. Mika har påbörjat den nya hårda behandlingen. Han kommer att få cellgifter dygnet runt i 5 dygn och efter det kommer han att vara riktigt sänkt. Sänkt = bra verkan = nervös fru = nöjd fru

Jag, som enligt Vickan (hon var här och kortade av håret ytterligare på Mika), har blivit ännu nojjigare än henne, då jag är rädd att åka bil med Mika med tanke på att vi kanske krockar, jag ligger avsvimmad och ingen vet att han kan blöda ihjäl. Nåja, nu blir det ingen bilåkning på ett tag och jag slipper oroa mig för det.


De har satt en "hjärtkollare" som han har när de sätter in ena sorten av cellgift, tryggt va??!!

Mikas kompis som följer med honom överallt.
/Monne

7 kommentarer:

  1. Hej Vänner,

    Det känns mellan raderna att nu börjar det på "riktigt". Givetvis har vi förstått allvaret från första stund, men genom att Mika varit så pigg och vanlig har vi väl förskjutit tanken...
    Hoppas nu att cellgifterna tar ett ordentligt tag om "the bad thing" och rensar kroppen från allt ont.

    M jobbar "långpanna" i helgen och killarna är småkrassliga. Vi har laddat med karra och film från Hemmakväll.

    Jag hoppas att M och jag kan komma förbi någon dag inom kort.

    Tankarna hos er!
    Kram Nina

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Ja nu låter det som man verkligen skruvar upp nivån. Har ni Spotify? Här kommer det behövas minst Ramstein.

    Kram Sanne!

    SvaraRadera
  3. Nu är man "up and running" igen och kan bidra med lite inlägg. Från frossa och panodilintag så dröjer det fan i mig 3,5 timmar innan frossan lagt sig och hettan ebbar ut med en rejäl svettning.

    Jag kör på min jobbdator och kan ladda ner nada Spotify eller annat kul. Måste se över detta med lämplig musik. Har i och för sig gått tillbaka till 1991 och RHCP då jag läser Anthony Kiedis-boken. Mycket fascinerande.

    Black Keys låter lovande.

    Det är nog "the real thing" nu. Syster Klas talade om vad som gällde: NU kommer du må dåligt och NU kommer du tappar håret.

    Men det är bra, då blir man frisk....

    /Mika

    SvaraRadera
  4. Kära ni Nu får Monne en ny man med ny frisyr, hoppas att hon älskar honom ändå. Vi blev bjuden på middag hos syster, biffstroganof Christe var kock, det var gott. Märtha o jag vin, männen vatten och mjölk, precis som det ska vara. Vi ska se femteklassare smartare. Ha det så bra som ni kan. Kram Mamma Karin.

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Nog är det fan att det inte den första kuren bet. Varför ar det så att allt bra och nyttigt är dåligt. Broccoli=nyttigt m. inte gott, godis =gott m.inte nyttigt, cellgifter som man mår hyfsat bra= fungerar inte, cellgifter som biter=mår du skit av. Är det någon mystisk naturlag?!!

    Jag tänker att varje droppe av kuren som kommer i dig tar hand om fulingarna, varje illamåendeattack är en granat som förintar dem.

    Hoppas ni bröder ligger och sover vid det här laget, och att du kan sova. Pokarna och jag har varit hos Ullis och Hasse på middag. Imorgon tar jag ännu en dust med allt vinterdamm som nu på något mystiskt sätt krypit fram med vårljuset.

    God natt/Lenita+pojkarna

    SvaraRadera
  6. Micke! Vilka fantastiska människor du har i din närhet som stöttar dig; din familj, dina vänner och andra människor som nu ger tillbaka den värme som du givit oss under åren! VI TYCKER SÅ MYCKET OM DIG MIKAEL!

    /En beundrare

    SvaraRadera
  7. Nu ska jag snart lämna villan och det känns vemodigt, hade velat stanna och hade kunnat ta hand om barnen hur länge som helst. Förutom tidiga morgnar (inte min grej) så är det lätt som en plätt och världens fröjd. Kompensationen för tidiga morgnar är ju fantastiskt sällskap.

    Som sagt, om det blir dags för kids för mig en dag måste ni lära mig alla trix, för lättare barn går nog inte att hitta och det vore trevligt att själv få sådana lättskötta.. :)

    Micke, du har ju varit med Monica sen jag var typ 5 år, så jag har alltid sett dig som en bror. Tänker ofta på när jag var liten, mamma sjuk och ni tog hand om mig. Nu tar jag hand om era barn, liksom livets ironi och fina sak på samma gång. Älskar er!

    Nåja, nog med nostalgitrippande. Barnen har fått frukost och sitter nu och tittar på film. Igår hade vi myskväll framför tv:n. Precis som i fredags.

    En sak som är säker är att mina barn kommer nog bli ganska mycket soffpotatisar, med tanke på hur soffpotatis jag är.. Men det har ju gått bra för mig ändå, brukar jag tänka. :)

    Kramar!

    SvaraRadera